Autism utredning
Här finner du information och hjälp för autism hos barn & vuxna
Vad är autism och hur yttrar sig autism hos vuxna?
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som finns i olika grader och kan uttrycka sig på många olika sätt. Förr skilde man på autism och Aspergers syndrom, det sistnämnda är en mildare form av autism, men numera heter det rent medicinskt att båda ingår i ”autismspektrumsyndrom”. Autismspektrumsyndrom delas numera upp i tre svårighetsgrader där 1 är en mildare form av autism och individen kräver inte så mycket stöd från omgivningen. De med autism 2 behöver dessutom mer hjälpinsatser och vid svårighetsgrad 3 behövs hjälp med det mesta för att livet ska fungera. Alla inom spektrumet för autism kan uppleva olika svårigheter och dessa tar sig i uttryck på flera olika sätt. Det vanligaste är problem med utvecklingen av socialt samspel.
Kännetecken på autismspektrumsyndrom är till exempel:
- Svårigheter med socialt samspel så som att förstå vad andra menar, avläsa ansiktsuttryck och göra sig förstådd.
- Begränsat antal intressen.
- Specialintressen som tar upp stor del av personens liv.
- Repetitiva beteenden.
- Svårt för förändringar.
- Svårt att bryta rutiner.
- Reagerar starkt på sinnesintryck så som känslighet vid beröring, lukter och smaker.
- Beteende som kan uppfattas som udda och passivt.
- Svårigheter med att avläsa kroppsspråk och hålla ögonkontakt.
- Blir lätt trött av social interaktion.
- Svårigheter att skapa och/eller upprätthålla vänskapsrelationer.
- Detaljorienterad men svårt att se större samband.
- Svårigheter med språkutvecklingen.
Det finns en överrepresentation av pojkar och män när det kommer till att få diagnosen autism, vilket tros vara för att flickor och kvinnor hanterar sina problem annorlunda så de blir mindre synliga. Flickor och kvinnor får ofta sin diagnos senare när de väl får den.
Samsjuklighet är vanligt i och med autism. Tourettes syndrom, intellektuell funktionsnedsättning, affektiva sjukdomar och ADHD är exempel på problem den med autism samtidigt kan ha. Det är en stor del av alla med autism som har någon annan diagnos. Det finns även de med fler diagnoser än två.
Autismutredning
Uppvisar man flera symptom på autism och dessa försvårar vardagen på ett allvarligt sätt är en utredning viktig för att få förståelse för den specifika problematik. En neuropsykiatrisk utredning görs genom intervjuer med en själv och närstående för att komma fram till vilka svårigheter som finns. Sedan utförs tester för att till exempel mäta minne, begåvning och koncentration. Fastställandet av en diagnos kan vara både lättande och jobbigt. Det är bra att få en förklaring till de problem som barnet har, men också svårt att se någonting bra i att barnet kommer få leva med funktionsvariationen. Men med en diagnos kan anpassningar göras och individen kommer få ut det mesta av sina styrkor och lära sig hantera sina svårigheter. Med en diagnos kan också skolgången och arbetssituationen anpassas och hjälp från vården med inriktning på att hjälpa specifikt personer med autism kan sättas in. Även Habiliteringen finns i alla regioner som kan ge hjälp med det man behöver hjälp med till exempel lära sig hantera situationer man tycker är svåra, vardagssysslor man har svårt för och få lära sig en ökad förståelse för socialt samspel. Habiliteringen kan även informera om rättigheter och vilken hjälp man är berättigad från till exempel LSS och Försäkringskassan.
Har du några funderingar? Kontakta oss!
Autism hos barn
Autism hos barn upptäcks oftast genom att barnet har svårigheter med umgänge och kommunikation, ointresse för social interaktion och avsaknad av ögonkontakt. Autism kan upptäckas tidigt men upptäcks vanligen vid skolåldern när barnet utsätts mer för sociala interaktioner och skolmiljö. Om flera av de symptom barnet uppvisar gör vardagen svårhanterad och barnet mår dåligt behövs en utredning. Det är vanligt för folk med autism att drabbas av ångest och andra psykiska problem om de inte får hjälp tidigt.
Bland många autister blir det sociala samspelet med andra lättare desto äldre de blir genom att de får hjälp och stöd och får en ökad förståelse för sin omvärld. Men det är olika hur funktionsvariationen fungerar från individ till individ och vilken hjälp och stöd de behöver utifrån hur en person är och svårighetsgrad på dennes autism. Saker i hemmet som kan förenkla för barn inom autistspektrumet är tydliga rutiner och scheman. Det är också viktigt att vara lyhörd och uppmuntra barnet i sina intressen och inte ställa för höga krav eller utsätta barnet för plötsligt för situationer som de har speciellt svårt att hantera.
Råd och rekommendationer vid autismspektrumsyndrom hos barn
Vad du som förälder kan göra
Hur barn med autismspektrumsyndrom fungerar och hur de reagerar på olika saker är olika från individ till individ. Men gemensamt är att de har svårt med det sociala samspelet. Det kan vara svårt att läsa av stämning, veta vad man ska säga och inleda konversationer. Barn med autism har inte heller samma behov av social interaktion och leker ofta ensamma. Det är vanligt att de har ett specialintresse de blir väldigt fästa vid och kan fokusera på länge. Det är vanligt att barnet å andra sidan har svårt att lära sig sådant denne tycker är ointressant. Med autism kommer ofta en stark förmåga att ta in olika sinnesintryck något som kan göra att barnet lätt blir trött. De är ofta repetitiva och kan bli trötta och ogilla stora förändringar. Om barnet har svårigheter som påverkar dennes hälsa och gör att vardagen inte fungerar är det viktigt att söka hjälp och få en utredning.
Allmänna råd till föräldrar för att underlätta barnets vardag är till exempel:
- Läsa på och lära sig om autism
- Ha tydliga rutiner i vardagen
- Måste rutinerna brytas för något särskilt händer är det viktigt att informera barnet i tid så de hinner förbereda sig inför det
- Var lyhörd och förstå barnets styrkor och svårigheter
- Ha rimliga krav på barnet utifrån deras individuella förmågor
- Ge tid åt vila
- Var tydlig när du förklarar saker, barn med autism tolkar ofta saker bokstavligt
När det kommer till skolan ska barn som behöver få tillgång till stöd i skolgången ges anpassningar och en handlingsplan för att barnet ska uppnå målen. Det är viktigt att ha en dialog med skolan och hur barnet fungerar där. Om du anser att skolan gör för lite ska du i första hand ta upp det med berörda lärare och rektor. Du kan också anmäla till Skolinspektionen. Du kan också överklaga åtgärdsprogram skolan gjort hos Överklagandenämnden om du inte tycker upplägget verkar bra.
Vad skolan kan göra
När ett barn har sådana svårigheter i skolan att det blir ohållbart är det viktigt som lärare att förmedla detta till föräldrar och andra på skolan. Det kan vara första steget för att ge barnet rätt hjälp. Alla har rätt till hjälp och anpassning även utan diagnos så är att fastställa diagnos är att föredra för att barnet ska få en mer anpassad hjälp utifrån dennes behov. Då kan en skräddarsydd handlingsplan byggas upp tillsammans med föräldrar, skolpersonal och vården. Hjälp som skolan ska kunna erbjuda är att till exempel planera upplägg och schema för barnet på ett sätt som passar, anpassa läromedel och att barnet får en specialpedagog som finns där som hjälp.
Allmänna råd för att underlätta för barnet i skolan:
- Försök skapa en lugn arbetsmiljö för barnet
- Var tydlig med vad som ska göras i skolarbetet
- Hjälp till om du ser att barnet hamnar i en social situation den inte kan hantera
- Tydligt schema till exempel med bilder eller olika färger för olika ämnen
- Följ schemat och informera tidigt om det kommer ske någonting utöver det vanliga
- Var lyhörd, förstår inte barnet instruktioner så försök förklara på ett enklare sätt eller ändra uppgiften så barnet förstår bättre
Gratis bedömningssamtal
Råd och rekommendationer vid intellektuell funktionsnedsättning hos barn
Vad du som förälder kan göra
Beroende på vilken slags intellektuell funktionsnedsättning barnet har, om den är lindrig, medelsvår, svår eller mycket svår så har det olika behov. Det är såklart olika från individ till individ också, alla behöver olika hjälp. Det finns allt ifrån lindrig intellektuell funktionsnedsättning, då barnet kanske inte behöver jättemycket hjälp till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning där barnet har ett stort behov av hjälp. Men vid en intellektuell funktionsnedsättning som gör att vardagen inte fungerar behövs hjälp och för att få bästa möjliga hjälp är en utredning en bra start.
Allmänna råd till föräldrar för att underlätta barnets vardag är till exempel:
- Läsa på om barnets diagnos
- Var lyhörd och lär dig ditt barns styrkor och svagheter
- Låt barnet vara delaktig på sina villkor både i vardagssysslor och i fritidsaktiviteter
- Prata och förklara saker enkelt och tydligt
- Uppmuntra när barnet tar initiativ till bra saker
- Låt barnet få val och ta egna beslut om saker där det är möjligt
- Fråga efter barnets åsikt i frågor som rör denne
- Skapa trygghet med tydliga rutiner i vardagen
När det kommer till skolan ska barn som behöver få tillgång till stöd i skolgången ges anpassningar och en handlingsplan för att barnet ska uppnå målen. Det är viktigt att ha en dialog med skolan och hur barnet fungerar där. Om du anser att skolan gör för lite ska du i första hand ta upp det med berörda lärare och rektor. Du kan också anmäla till Skolinspektionen. Du kan också överklaga åtgärdsprogram skolan gjort hos Överklagandenämnden om du inte tycker upplägget verkar bra.
Vad kan skolan göra
Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan ibland klara sig i en vanlig skolklass eller behöva gå i särskola eller träningsskola där de kan få extra mycket stöd. För att veta vad som är bäst för barnet så det hamnar rätt är det bra om en utredning finns som grund för upplägget av dennes skolgång. Tillsammans med föräldrar, skolpersonal och vårdpersonal kan ett fungerande upplägg för barnet läggas upp. Utifrån styrkor och svårigheter kan man sätta ihop en fungerande plan över skolgången för barnet.
Allmänna råd för lärare att underlätta för barn med intellektuell funktionsnedsättning i skolan:
- Ge barnet utrymme att uttrycka sig på sitt sätt och få ha åsikter
- Skapa en positiv och trygg miljö i klassrummet
- Jobba utifrån elevens styrkor och använd dessa för att hjälpa till med elevens inlärning
- Bemöt alla likvärdigt men efter deras individuella förmågor
- Jobba mycket med det visuella, bilder och föremål för att göra det lättare för eleven att ta till sig kunskap
- Ha rimliga krav utifrån individens förmågor
- Ge tid åt eleven att göra klart uppgifter
- Uppmuntra ofta och berätta vad eleven gjort bra
Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva anpassade läromedel, individuellt schema och speciallärare, beroende på hur svår den intellektuella funktionsnedsättningen är så behöver eleven mer stöd. Om barnet inte klarar skolan är det viktigt att tidigt prata med föräldrar och andra på skolan så barnet kan få hjälp.