Depression

Alla mår dåligt då och då, men ibland kan nedstämdheten påverka vardagen så pass mycket att det behövs hjälp av vården för att komma till rätta med problemen. Depression delas in i lindrig, måttlig och svår. Vid lindrig depression fungerar vardagslivet även om personen mår dåligt. Vid lindrig depression kan det räcka med att skapa bättre vanor så som att röra sig och göra saker man tycker om även om det känns tungt. Det kallas dystymi när en lindrig depression pågår under flera år. Försvinner inte depressionen av livsstilsförändringar eller att nedstämdheten pågått länge är det viktigt att söka hjälp. Vid måttlig depression är det tydligt för omgivningen att personen har problem och vardagen blir svår att klara av. Vid svår depression klarar knappt den drabbade av vardagen på grund av ångest och trötthet. En av fem drabbas någon gång i livet av depression i någon grad. Depression kan komma väldigt plötsligt eller visa sig mer långsamt över tid. Depression kan också vara knuten till en viss årstid och komma under samma period varje år.

Det krävs att man haft flera symptom på depression under en längre period för att man ska kunna få diagnosen depression. Depression kan yttra sig olika från person till person, men de vanligaste symptomen är:

• Nedstämdhet
• Ointresse inför sådant som man brukar tycka om att göra
• Skuldkänslor
• Låg självkänsla
• Trötthet
• Likgiltighet
• Ångest
• Lätt till ilska och irritation
• Problem med maten antingen med viktnedgång eller viktuppgång
• Koncentrationssvårigheter
• Minskad självkänsla
• Tankar på döden och självmordstankar

Märker man av symptom på depression är det viktigt att söka hjälp så fort som möjligt för att situationen inte ska förvärras.

Det finns flera åtgärder som kan hjälpa vid depression för att komma till rätta med sitt liv. Vid lindrig depression kan ibland bara en förändrad livsstil hjälpa medan det vid måttlig till svår depression kan behövas terapi och/eller medicinering. Eftersom depression ofta drabbar personer som har någon annan diagnos kan det behövas en utredning för att se exakt vad personen har för svårigheter. Så kallad samsjuklighet är vanlig.

Den vanligaste terapiformen vid depression är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT handlar om att hitta och bryta skadliga tankemönster och ändra sitt beteende för att må bättre. Medicinering med antidepressiva läkemedel kan också vara effektivt vid depression, även om man ibland måste testa sig fram för att se vilken medicin och vilka doser som har bäst effekt. Vid svår depression kan ECT, electroconvulsive therapy eller elbehandling vara effektivt.

För dig som känner dig nedstämd är det bra att se över din livsstil. Det är viktigt att till exempel röra på sig. Detta är saker som kan vara svåra att ta tag i om man är deprimerad, men försök komma ut och rör dig, det räcker med kortare promenader. Försök att hitta sunda rutiner och hålla dem till exempel äta regelbundna tider och lägga sig samma tid varje dag. Om du dricker mycket alkohol är det bra att trappa ner eller sluta med det. Alkohol kanske känns bra för stunden men påverkar måendet negativt i längden.